Vad är psykodynamisk terapi?

Grundtankarna i psykodynamisk terapi

Mycket av det som styr hur du känner, tänker och agerar ligger utanför din medvetna kontroll. Det är grundtanken i psykodynamisk terapi. Vi bär med oss erfarenheter från våra tidiga relationer som formar hur vi ser på oss själva och andra. Dessa erfarenheter skapar mönster som kan hjälpa dig, men som också kan ställa till problem.

När du går i terapi arbetar du inte bara med dina nuvarande problem, utan utforskar också hur dina tidigare upplevelser påverkar dig idag. Det kan handla om hur du hanterar känslor, hur du reagerar i nära relationer, eller vilka försvarsmekanismer du använder för att skydda dig mot det som känns svårt.

I en psykodynamisk terapi fokuserar vi inte i första hand på diagnoser. Istället utgår metoden från att de mönster du utvecklat en gång tjänat ett syfte. Kanske märkte du tidigt att dina känslor inte togs emot, och att det var tryggare att anpassa sig än att visa vad du faktiskt behövde. Men det som en gång var en överlevnadsstrategi kan skapa svårigheter i ditt vuxna liv.

Hur fungerar psykodynamisk terapi?

Förändring i psykodynamisk terapi sker framför allt genom tre saker: relationen mellan oss, att sätta ord på och känna de känslor som varit svåra att uttrycka, och att få insikt i dina mönster och hur de återupprepas.

Relationen mellan oss är central. Den är en av de mest välbelagda faktorerna för hur väl en terapi fungerar (Flückiger et al., 2018). I terapin får du möjlighet att uppleva en trygg, stabil relation där du kan utforska känslor och tankar som kanske varit för svåra att dela med andra. JJag lyssnar på vad du berättar, men vi är också uppmärksamma på vad som händer i dig medan du berättar, så att du kan få kontakt med känslor som du har svårt att nå på egen hand.

Gamla relationsmönster kan också dyka upp mellan oss. Du kanske märker att du blir försiktig med att säga vad du tycker, eller att du känner ett behov av att göra mig nöjd. När vi utforskar de reaktionerna tillsammans kan du få syn på mönster som också påverkar andra relationer i ditt liv.

Förändring handlar inte bara om att förstå varför du känner eller agerar på ett visst sätt. Det handlar också om att få tillgång till känslor som varit svåra eller skrämmande och att få uppleva dem i en trygg miljö där du inte är ensam med dem. När du får ge plats åt det som känts överväldigande och bearbeta det tillsammans med någon annan, blir det inte längre lika skrämmande.

Affektfokuserade metoder inom psykodynamisk terapi

Inom den psykodynamiska familjen finns flera moderna metoder som särskilt fokuserar på känslor och kroppsliga upplevelser. I mitt arbete utgår jag mycket från AEDP (Accelerated Experiential Dynamic Psychotherapy), som den amerikanska psykologen Diana Fosha har utvecklat. AEDP (Accelerated Experiential Dynamic Psychotherapy), som den amerikanska psykologen Diana Fosha har utvecklat.

AEDP kombinerar psykodynamisk förståelse med modern forskning om känslor och anknytning. Istället för att bara prata om känslor arbetar du med att faktiskt uppleva dem, tillsammans med mig i rummet. Tanken är att du inte ska behöva hålla känslorna på avstånd, utan att de bär på viktig information och kraft för förändring.

I AEDP är jag mer aktivt närvarande än i klassisk psykodynamisk terapi. Om jag märker att något skiftar, kanske i rösten eller i hur du andas, stannar vi för att undersöka vad som händer i dig just då. Det hjälper dig att lägga märke till en känsla innan du hunnit trycka undan den. När något svårt dyker upp är du inte ensam med det, och väcker det mycket ångest tar vi ett steg tillbaka. Vi arbetar tillsammans och anpassar tempot för att du ska kunna härbärgera de svåra känslorna utan att de blir övermäktiga.

Affektfokuserade metoder lägger stor vikt vid att en känsla du släpper fram också förändrar något. När du arbetar igenom något smärtsamt, kanske en sorg du burit länge eller en ilska du aldrig fått uttrycka, kan det också väcka en känsla av lättnad, glädje eller djupare kontakt med dig själv. Dessa positiva känslor är viktiga signaler om att du rör dig i rätt riktning.

I mina terapier ser jag ofta att ångesten och nedstämdheten lättar när känslorna får ta plats i rummet. Det stämmer med forskningen om affektfokuserade, upplevelsebaserade psykodynamiska terapier som AEDP och ISTDP, som har god effekt vid ångest och depression (Lilliengren et al., 2025; Iwakabe et al., 2022). Studier tyder på att fokus på känslomässig bearbetning i en trygg anknytningsrelation kan bidra till mer varaktiga förändringar.

Vad skiljer psykodynamisk terapi från andra metoder?

KBT, kognitiv beteendeterapi, och psykodynamisk terapi skiljer sig åt i fokus och arbetssätt. KBT koncentrerar sig framför allt på tankar och beteenden. Du lär dig konkreta verktyg för att hantera ångest, förändra negativa tankemönster, eller gradvis möta det du undviker. Behandlingen är ofta mer strukturerad, med tydliga mål och hemuppgifter mellan sessionerna. Det är en metod som fungerar mycket bra för många, särskilt vid specifika fobier, tvångssyndrom eller när du behöver snabba strategier för att hantera ångest.

Ett psykodynamiskt arbetssätt har ett annat fokus. Det handlar mindre om att snabbt bli av med symtom, och mer om att förstå varför de uppstår. Du utforskar dina känslor och relationer på djupet, och vi arbetar ofta med mönster du format tidigt i livet. Arbetet kan ta längre tid, men förändringen syftar också till att vara mer grundläggande. Du får en förståelse för dig själv som kan hjälpa dig genom framtida utmaningar.

Metoderna är likvärdiga i effekt. Vid depression fungerar de lika bra (Smith & Hewitt, 2024; Cuijpers et al., 2021), och en metaanalys som prövade likvärdighet över flera vanliga psykiska tillstånd kom till samma slutsats (Steinert et al., 2017). En nyligen publicerad norsk studie fann inga signifikanta skillnader mellan psykodynamisk terapi och KBT vid depression, och båda grupperna visade stora förbättringar (Malkomsen et al., 2025).

Vilken metod som passar bäst beror på vilket problem du har, men också på dig som person. En del trivs med KBT:s konkreta verktyg, medan andra behöver det större utrymmet för reflektion som den psykodynamiska terapin erbjuder. Mycket avgörs av om du uppskattar struktur och hemuppgifter eller föredrar ett mer öppet utforskande samtal.

Är psykodynamisk terapi evidensbaserad?

Att psykodynamisk terapi skulle sakna forskningsstöd är en missuppfattning jag möter ofta. Metoden har idag omfattande vetenskapligt stöd.

En omfattande översiktsstudie publicerad i World Psychiatry 2023 sammanfattade all tillgänglig forskning om psykodynamisk terapi enligt uppdaterade, stränga kriterier (Leichsenring et al., 2023). Studien visade stark evidens vid depression, ångesttillstånd, personlighetsproblematik och somatiska symptom, vilket stämmer med tidigare översikter (Fonagy, 2015; Abbass et al., 2021).

Många fortsätter att må bättre även efter att terapin avslutats (Shedler, 2010; Leichsenring et al., 2023). Terapin lindrar symtomen, och för många blir det också lättare att fungera i relationer och i vardagen. När du förstår dina mönster och reaktioner bättre blir du ofta mer flexibel i hur du möter det som är svårt. Metoden hör alltså till de väletablerade, evidensbaserade behandlingarna vid vanliga psykiska tillstånd (Leichsenring et al., 2015; Gonon & Keller, 2020; Steinert et al., 2017).

När passar psykodynamisk terapi?

Många söker sig till mig när de känner att ”något inte känns bra”, även om de har svårt att sätta fingret på exakt vad. Psykodynamisk terapi kan hjälpa vid många olika slags svårigheter, och du behöver inte ha en diagnos eller allvarliga problem för att ha nytta av terapin.

I mitt arbete passar psykodynamisk terapi ofta bra om du upplever återkommande mönster i dina relationer. Kanske hamnar du i relationer som inte är bra för dig, eller så känner du dig ofta missförstådd och har svårt att veta och uttrycka vad du vill och behöver. Terapin kan hjälpa dig förstå varför dessa mönster uppstår och hur du kan förändra dem.

Om du brottas med nedstämdhet eller ångest som inte bara handlar om en specifik situation kan terapin hjälpa dig utforska vad som ligger bakom. Det kan handla om att du lärt dig att hålla undan starka känslor och inte vet riktigt vad du känner och vill. Då kan vi arbeta med att återknyta kontakten med din känslovärld. Undrar du varför du reagerar som du gör och vad du behöver för att må bra, kan det utforskande samtalet vara särskilt värdefullt.

Har du prövat kortare insatser och märkt att samma svårigheter kommer tillbaka, är det ofta här psykodynamisk terapi kommer in.

Vad kan du förvänta dig av terapin?

Att börja i terapi kan kännas stort, och många undrar hur det går till. Kontakten med mig börjar vanligtvis med ett telefonsamtal där du får berätta lite om vad du söker hjälp för, och där jag kan svara på dina frågor. De första besöken handlar mycket om att lära känna varandra. Vi pratar om varför du söker just nu, hur din livssituation ser ut, och kanske lite om din bakgrund. Men de första samtalen är också ett tillfälle för dig att känna efter om det känns rätt och om du känner dig trygg med mig.

När terapin väl kommit igång finns det inte något fast upplägg för hur varje session ska se ut. Ibland kommer du kanske med något specifikt du vill prata om, en konflikt, en upplevelse, eller något som oroar dig. Andra gånger vet du kanske inte riktigt var du ska börja, och då hjälper jag dig att hitta in i samtalet.

Ofta tar samtalet en annan väg än du tänkt dig. Du börjar med något som hänt i veckan och hamnar i en känsla du inte var medveten om. Det som behöver komma fram får göra det i sin egen takt.

Frekvensen bestämmer vi utifrån dina behov. Många kommer en gång i veckan, andra varannan. Vi kan också ses oftare, två eller tre gånger i veckan, om svårigheterna är mer omfattande.

Hur lång tid tar psykodynamisk terapi?

Längden på en psykodynamisk terapi varierar mycket beroende på vad du söker hjälp för och vad du vill uppnå. En kortare terapi pågår några månader. I mitt arbete brukar en sådan kontakt landa på runt 15–25 samtal, och det räcker ofta långt om du har ett mer avgränsat problem, eller om du vill prova formen och se om den passar dig. Även korttidsterapi ger tydliga effekter vid depression (Driessen et al., 2015).

Längre terapier kan pågå i ett eller flera år. Det är vanligare om du bär på svårigheter som funnits länge, relationsmönster du format under många år, eller känslomässiga sår som behöver tid att läka. Längre terapier ger också mer tid att förstå dina mönster och pröva nya sätt att vara i dina relationer.

I början pratar vi om vad som känns rimligt, och sedan utvärderar vi längs vägen. En del som börjar inställda på en kortare kontakt inser att de vill fortsätta längre. Andra avslutar tidigare än planerat, för att de känner att de fått den hjälp de behövde.

Förändringstakt är individuell. Vissa upplever att saker börjar lossna ganska snabbt och känner sig lättade bara av att någon lyssnar och förstår. För andra tar det längre tid innan de vågar öppna upp eller innan mönster blir synliga. Det är inte så konstigt att förändring tar tid. Det du arbetar med i terapin är ofta saker du burit länge, och att ge dem tid och utrymme är en del av läkningsprocessen.

Senast uppdaterad: 12 oktober 2026